En gång i veckan träffar jag en tjej och pratar engelska med henne. Natasha heter hon. Natasha tillhör den minoritetsgrupp av taiwaneserna som är kristna. Cirka 5% av befolkningen har denna tro. Jag har berättat att jag också är kristen, döp och konfirmerad. Skillnaden i vårt troende är att hon går till kyrkan varje söndag, vilket inte jag har för vana att göra. Jag berättade att vi i Sverige inte är så troende även om majoriteten av av svenskarna tillhör svenska kyrkan och är kristna så är det inte många som går till kyrkan varje söndag. I många fall är till och med så att berättar någon att denna går till kyrkan varje söndag kan folk uppfatta personen som fanatisk, vilket är väldigt läskig. Jag sa att jag i alla fall brukar försöka gå till kyrkan en gång om året. Vilket är sant.
I söndags hade deras kyrka,
NLC(klicka på den översta länken), bjudit in en känd amerikansk evangelist,
John Avanzini, med inrikitning mot biblisk ekonomi.
Natasha berätta att de är ungefär 2000 stycken som brukar gå och denna söndag, söndagen före jul, närmare 3000 stycken. Oj tänkte jag, det är fler än vad som får plats i
Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden.
Kyrkan ligger i 台北(Taipei) så tidigt i söndags morse var jag uppe och träffade Natasha för att få skjuts dit av några vänner till henne. Väl framme visar det sig att kyrkan i sig är för liten för alla dessa människor så de har hyrt i sig i en aula på en skola vägg i vägg. Där inne råder det kaos och då jag var ända utlänningen blev det mycket handskakningar. Flertalet av besökarna var ungefär i min ålder men det fanns både yngre och äldre. På scen står det uppställt för ett band och Natasha säger till mig: "We worship with a liveband"
Ok, vad i hela världen kan menas med det, är kanske en fråga som ni ställer er för det gjorde jag. Det fick jag snart erfara då det springer ut ett storband bestående av trummor, gitarr, bas, keyboard och 8 sångare plus en liten kör och börjar skrika halleluja och amen om vart annat. Sedan ställer sig alla upp och sedan är det allsång till pop/rock-musik som jag inte fattade ett ord av. Mellan sångerna skriker ena sångaren något och folk svarar upprepande med ett unisont amen.
Bandet samt pastorn
Efter detta kom det en del prat. I en svensk kyrka är det vanligt att prästen nämner de som föds och gått bort. Jag förstod inte speciellt mycket men jag tror att det gjorde något liknade fast med en twist. Utifrån de slides som kom upp på projektorskärmen nämndes bland annat New Café tillsammans med gatuadress i rubriken.
Upp på scen kommer därefter en kille och sjunger två poplåtar. Det visar sig vara en "känd" sångare i Taiwan vars senast bedrift var att han hade en roll i en Hollywoodfilm. Exakt var denna roll var eller någon mer utförlig information angående honom fick jag inte.
Efter detta gör pastorn sitt första inträdande. Upp kommer en man i 40-50 år åldern. Kortklippt hår i färgerna grönt och rött, trendiga solglasögon, en lila skjorta med en stor dödskalle på ryggen, över detta en svart kavaj med en massa glitter på och slutligen ett par vita tajta byxor. Visste inte om jag skulle skratta eller gråta vid denna syn. Han drar några skämt och introducerar dagens stora gäst, John Avanzini. Denna kommer upp på scen och berättar att hans fru gjorde illa sig ett par veckor tillbaka men är nästan bra och skulle vilja komma upp på scen och säga några väl valda ord.
Med hjälp av två mänskliga stöd tar hon sig skraltigt sig upp för trappen. Väl där upp börjar hon med att berätta att hon egentligen inte vågade gå upp och säga något men att hon till slut tog modet till sig me hjälp av gud. Gråtandes tacka alla där inne för allt de har gjort för henne. Det var att servera avokado, smör och bröd varje morgon. Hon tackade även så mycket för handväskan, halsbandet och armbandet hon fått. Sedan pendla det mellan gormandes om guds storhet till gråtandes om allas vänlighet, vid ett par tillfällen hoppa hon så jag vet inte hur skadad hon egentligen var. Vid ett flertal gånger hörde man även hennes man, John, i bakgrunden säga: "Yes, fire´em up mama, fire´em up"
Efter denna drama-queen föreställning tar hennes man över. Han börjar med att skryta om hans jätteranch i Texas, om alla fina bilar han har och att han är väldigt rik. Sedan mals det på med bibelcitat och att bara man sätter guds hus först så kommer rikedomen att komma, och alla där inne kommer att klara sig undan den pågående finanskrisen utan problem.
Jag måste erkänna att han var både väldigt karismatisk och kraftfull, men vilket förbaskat skitsnack. Efter alla referenser till biblen och fina framläggningar om hur alla där inne skulle kommer ur krisen som förmögna människor var det dags att skänka pengar. Surprise! Jag skänkte personligen inte en krona, eller NTD för den delen. Men jag tjuvtitta(jag vet, jag syndade i guds egna hus) och såg att de flesta runt omkring mig skänkte ungefär i snitt en 10 000NTD. Omvandlat blir det ungefär 2000-3000SEK. Då var jag nära att ställa mig upp för att börja förklara att så här kunde de inte göra. Fattar de inte att de blir lurade(skulle kunna vara den
cyniska delen av mig som säger så).
När livebandet spelat lite till och clown-pastorn sagt några ord slutade det med att vi fick hamburgare. En från McDonald´s och en från MOS Burger samt en dricka. Så för att sammanfatta det hela blev jag mätt samt en erfarenhet rikare.
Vågade inte filma hur mycket som helst
men här är ett litet smakprov på hur det såg ut
